lördag 5 september 2009

Idiotin har inga gränser

Vad är det för fel på folk nuförtiden? Det är en fråga jag ställer mig allt för ofta. Det känns ibland som idiotin ständigt når nya höjder, och att det inte finns något stopp på det som sker.

Ett ämne som uppenbarligen är hett och ligger på tapeten är det faktum att det plötsligt verkar vara mode för barn att trilla ut igenom fönster. Under några få veckor har nu fem barn, såvitt jag vet om, skadat sig i diverse olyckor som alla har en sak gemensamt. De trillade ut ur ett fönster.
Naturligtvis ligger det rena olycksfall bakom dessa, men som egentligen hade kunnat avvärjas med lite vettig uppfostran och disciplin.

Naturligtvis är det jättetråkigt att tre barn trillade ut ur ett och samma fönster. Alla ställer sig frågande till hur det kunde hända, varför fönstret gick upp och så vidare. Självklart har även jag dessa frågor, men det som ligger och gnyr mest i mitt huvud är varför dessa barn satt på fönsterkarmen från första början.
Måhända att ekonomin i de svenska skolorna är bristfällig, och man får vända på varenda krona. Men jag har väldigt svårt att tro att det längre inte finns bord, stolar eller bänkar i klassrummet. Det var nämligen där jag fick lära mig att sitta under skoltid, inte någon annanstans. Passade det inte att man satt på sin ordinarie plats under skoltid utan att flamsa runt så kunde man gott och väl skita i att vara på lektionen över huvudtaget.

Jag vet utav egen erfarenhet att det tyvärr finns barn som har koncentrationssvårigheter och problem med att sitta still då det blir understimulerade. Tyvärr drabbar detta även folk i omgivningen.
När vi ände har det här ämnet uppe så kan man ju undra sig hur kiddot i Göteborg trillade ur sitt fönster.

Uppenbarligen var barnet lämnat ensam, annars hoppas jag på att föräldrarna hade hjälpt upp ungen.
Nästa fråga är sen om någon möjligen kan ha varit så urbota korkad till att dom, förutom att lämna barnet ensamt, dessutom möjligen lät fönstret stå öppet.
Om det nu inte var så, så undrar jag varför i guds skull barnet själv öppnade fönstret?
Missminner jag mig inte helt så stod det att barnet var 6 år gammalt, och trots att ungar är väldigt nyfikna utav sig så borde man, i mitt tycke, redan vid den unga åldern förstå vad som kan hända om man skall leka allan på fönsterbrädan när fönstret står på vidgavel.

Om inte annat borde man fått höra utav föräldrarna att man skall ge fan i fönstret, och att det är strikt förbjudet och farligt att leka där. Barn är inte några otämjbara monster, men i mitt tycke så daltar folk för mycket med uppfostran nuförtiden. Jag säger inte att jag var någon mönsterunge, och jag vet med mig att jag gjorde dumma saker i min uppväxt, men jag hade iallafall självbevarelsedrift nog till att förstå i vilka situationer jag skulle kunna skada mig ordentligt.
Därför har jag trots att jag under 20 års tid bott i höghus, inte lyckats med konststycket att trilla ur ett fönster.

Hur kommer det sig dessutom att många utav dagens barn verkar leka genom att skrika? Det verkar precis som att det är nya innegrejen. Istället för att springa runt och leka kull, kurragömma, sparka boll eller kanske klassikern ''Dunken'' så har detta ersatts med ett ihärdigt skrikande som inte verkar fylla någon funktion mer än att man kan kolla antingen vem som blir mest hörselskadad, eller vems röst som pajar först.
En annan anledning kan ju vara den ökande storleken utav dagisgrupper och den minskande antalet lärare.
Dagens barn kanske har lärt sig att skrika som ett flyglarm för att få uppmärksamhet?

Jag kom just på mig själv i att låta som en gammal grinig gubbe, men jag kan på rak arm säga att så inte är fallet. Jag är nog yngre än vad många tror faktiskt.

Med vänliga hälsningar,
Skribenten

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar