Recension: Wopad TR718D

I ett försök att vidareutveckla bloggen tänkte jag härmed slå till på stort, nämligen att börja med recensioner utav heta produkter.
Först ut i skottlinjen är den pyrande färska Tablet-PCn vid namn Wopad TR718D






Den första bilden man möts utav är en förhållandevis snygg förpackning som skall efterlikna en bok.
Denna förpackning i sig var emballerad i en ytterligare förpackning som även innehöll all kringutrustning.



Förutom själva Wopaden i sig så ingår även följande attiraljer:
1st Laddare med EU-adapter
2st Mini-USB till USB-kablar
1st HDMI-kabel
1st Hörlurar



Det första som möter en när man startar upp denna tablet är en vibrant och färgglad bild som verkligen framhäver färgåtergivningen i skärmen.
Uppstarten i sig är inga konstigheter, om än dock lite i söligaste laget.



Operativsystemet inuti Wopaden är välkända Google Android i version 2.1 och bjuder inte på varken några direkta överraskningar eller problem i sig.
Det skall dock påpekas att 2.1 börjar sakterligen bli lite föråldrat och att en uppdatering till Android 2.2 kan ses som en välkommen sak i framtiden.
Förnuvarande finns ingen varken officiell, eller inofficiell 2.2-release till Wopaden men oddsen är rätt låga att det inom en snar framtid dyker upp.
Vi får ha i åtanke att denna produkt endast funnits på marknaden ett fåtal veckor.

Wopaden bjuder på ett gediget intryck, och kan nog nästan relateras till som Shanzhai's Rolls-Royce då det gäller tablets.
Tyvärr lämnar känslan på anslutningen till laddaren lite att önska, men med aktsamhet bör inte det ställa till några bekymmer.

Den kapacitativa skärmen på 7'' är en fröjd att både se på och handskas med. Bildkvalitén och känslan är en av de bättre på marknaden och snudd på i klass med värstingen iPad.



En utav de riktigt roliga funktionerna är att stödet för 3G Modem fungerar utmärkt med de modem jag prövat.
2-3 Minuters konfiguration var allt som krävdes för att få tillgång till internet på resande fot.
Naturligtvis har Wopaden även WiFi.



Några hiskeliga hastigheter kommer man naturligtvis inte upp i med 3G-standarden, men det är ett stort plus att funktionen faktiskt fungerar.
Naturligtvis inverkar detta rejält på batteritiden, men uppskattad drifttid med 3G-dongeln i är ca 3-4 timmar och därmed klart godkänd.




Officiellt stöd för Android Market borgar även för smidighet när det gäller att tanka ner appar, och tur är väl det för de appar som ingår i Wopaden från tillverkaren är rätt spartanska.
Tyvärr lämnar 3D-prestandan en hel del att önska, GPUn på 550MHz är i klenaste laget, och något officiellt stöd för OpenGL eller Flash finns inte.

I största allmänhet får Wopad WR701 ses som ett prisvärt alternativ till den som inte prioriterar att spela tunga 3D-spel på sin pad.
Utöver detta är det svårt att hitta egentliga nackdelar när man ser till att produkten faktiskt ligger i en prisklass runtomkring 180$ och har en utav marknadens bästa skärmar i det här segmentet.



En kort sammanfattning kan härledas till följande:

Fördelar:
Priset
Bildkvalité och känsla i skärmen
Gedigen byggkvalité
USB-Host
HDMI
Batteritid

Nackdelar:
Saknar homeknapp
Diskutabel känsla på kringutrustningen
Ej Flash
Ej OpenGL
Klen grafikprocessor



Tekniska Specifikationer:
CPU: Rockchip 2818CPU @ 600MHz
OS: Android 2.1
Lagring: 256MB DDR2-ram, 4GB NAND Flashminne inbyggt, 16GB via MicroSD-kort
Display: 7'' Kapacitativ Multitouch, 800x480 pixlar
Video: Klarar av HD 720p filmklipp i MKV, AVI, VOB, MPG, FLV, RMVB

Features:

• Android 2.1
  
• Ebook support
  
• Gsensor
  
• HDMI port
• USB port
  
• Mini USB port
  
• Wifi 802.11b/g
  
• Unibody
• 3.5mm audio jack
• Android Market

Gårdagens fail

Inte ens i självaste jävla helvetes fanskap ska man lyckas med att hänga upp tvätten utan att halva världen sätter sig emot en på något vis!

Kollektiv depression

Hösten har svept in över Sverige med stormsteg.

Mörkret har trängt sig på.

Minusgrader har omfamnat nätterna i många delar av landet.

Vi människor hamnar i en kollektiv depression.

Jag har noterat det under en period utav ett flertal år. När hösten gjort sig påmind så faller majoriteten av landet i en gemensam koma känns det som.

Livet kryper sakta ur en, och allt känns mörkt.

Dom stora anledningarna till detta är det faktum att man får mindre solljus och att man på grund utav vädrets natur rör sig mindre utomhus.

Det finns dock enkla sätt att hålla igång ändå.

Motion och att sola.

Japp, det är inte konstigare än så egentligen.

Såhär års är det ett perfekt läge till att börja motionera och träna. Man får mer energi, känner sig friskare, BLIR friskare men framför allt så mår man faktiskt bättre i själen.

Pricken över i är att kombinera detta med att sola. Ja, i ett solarium då naturligtvis.

Vi snackar inte om att skaffa sig någon hudcancerbränna, utan det räcker faktist med en 15-20 minuter någon gång i veckan för att hålla spel på melatoninet.

Så istället för att falla i en gemensam koma, ge er själv en spark i röven och börja motionera!

Politiskt självmord

Är demokrati något att vara stolt över?

Tydligen inte, om man får tro en andel utav den Svenska befolkningen.

Sverige är ett land med demokrati, ett land som ska värna för folket som är bosatta i det oavsett nationalitet.

I ett demokratiskt land har man rösträtt.

Man har religionsfrihet.

Man har politisk frihet.

Man har yttrandefrihet.

Tyvärr, är detta en stark nidbild utav det land som en gång hette Sverige.

Här råder längre varken politisk frihet eller yttrandefrihet.

Sverige, 2010, världens bästa land där demokratin inte längre fungerar.

Det Svenska folket har talat, men för döva öron.

Politikerna har tagit på sig skygglapparna och gått i försvarsläge.

Allt för att förstöra den rättighet och skyldighet man har som Svensk medborgare att rösta på det politiska parti som för fram ens talan.

Konsekvent uteslutning utav Sverigedemokraterna kommer att straffa sig i det långa loppet.

Sympatiröstande kallas det.

Många kommer, trots att de inte föredrar Sverigedemokraternas politiska ideologi att lägga sin röst på dom i nästkommande val som protest för hur nuvarande storpartier behandlar och misshandlar den demokratiska grundstenen som det Svenska samhället är uppbygt på.

Det är naivt att tro att utfrysningen och hetsjakten kommer att leda till något som gynnar något annan parti än Sverigedemokraterna själva.

Varför ska man som folkvalt parti inte få föra fram sin talan i riksdagen eller Svensk media vare sig utan censur, eller total utfrysning?

Är det här den demokrati vi Svenskar är så stolta över?

Isåfall skäms jag över att vara Svensk...

Jag står för min åsikt!

Och jag la min röst på Jimmie Åkesson!

Den hetsjakten som har påbörjats efter oss Sverigedemokrater är helt absurd och strider starkt emot den demokratiska grundsten som detta land vilar på.

Det som dessutom är mest komiskt i det här fallet är att opinionen inte förstår att devisen ''All reklam är bra reklam'' faktiskt fungerar även i det här fallet.

Ni häller vatten på våran kvarn, och visar med storhet och idioti vilket apstadie många utav er anti-sverigedemokrater befinner er i.

Vad partimedlemmarna har stått för förut är oväsentligt.

I politik får man se till nuet, och, tyvärr på både gott och ont helt enkelt lita på att en politiker håller sitt vallöfte.

Hade ni, trångskalliga människor (ja, jag kallar er trångskalliga trots att jag röstat på SD) resonerat likadant över era egna partier hade ni också fått upp ögonen för hur saker och ting ligger till.

Ni är medvetna om att det finns etablerade storpartier i riksdagen som förr i tiden konsekvent utfryst invandring på ett eller annat vis?

Vad hände med balterna som skickades ur Sverige i början på 1900-talet?

Här nämns det INGENTING om det här.

Varför?

Jo, vi blickar framåt. Inte bakåt...

Jag vet, jag är så jävla kass...

Att leva i ångest

Skrivet: 2007-10-04

Klockan är 01.10 redan...
Egentligen borde jag sova men det är för mycket som snurrar i mitt huvud.
Jag fattar inte vad fan som händer.
Jag sover bara fyra timmar per natt, och jag vet inte varför.
När jag väl somnat så vaknar jag ofta av att jag blir knivskuren i halsen eller i magen.
Det har hänt flera gånger, och varje gång utav just två personer.

Är det inte dom här drömmarna så är det andra helt absurda, oförklarliga jävlar.
Jag själv ser mig som ganska spirituell och tror på saker som skulle få de flesta att försöka sätta in mig på ett hem.
Jag har dessutom en stark tro till magkänslan, den där vidriga känslan man får ibland när man känner på sig att något är fel.
Den får jag ofta...
Det här är inget som direkt hjälper en när man tänker på ens skadade drömmar, speciellt med tanke på att personerna i dessa drömmar är fullt verkliga och fullt kapabla till att göra det.
Kanske har det att göra med det i Lindholmen för några år sedan?

Ont...
Ont har man också.
Jag vet att jag flera gånger sagt att jag borde gå till läkaren, men jag har absolut ingen lust. Det man inte vet om, det skadar inte en.
I samband med ångesten kommer smärtan...
Smärtan som sträcker sig ner från bröstet, till magen.
En till bidragande orsak till mina sömnsvårigheter ligger nog i att jag inte allt för sällan hör pulsen i örat. Inte som ett dunk, utan som ett susande.

Hjärtslag för hjärtslag...
Precis som man skulle höra blodet flöda, och alltid i vänstra örat.
Kanske har jag hjärtfel?
Det går ju trots allt i släkten verkar det som...
Men vem fan orkar bry sig?

Det dunkar...
Jag önskar att jag kunde känna mina hjärtslag som de gjorde för dig en gång, men nuförtiden får jag inte hjärklappningar om något mer än att röra mig eller av all jävla ångest.
Man har hela tiden en press på sig att prestera, man duger inte till en medelmåtta.
Men vafan, jag har ju MVG i Karosseri och teknik, det betyder ju mycket?

Ångest...
Ångest får jag somsagt ofta.
Det räcker oftast med att telefonen ringer för att jag ska få ångest.
Man skulle nog kunna säga att jag lever i en rädsla.
Jag flyr hela tiden från mitt förflutna, och skjuter upp en massa andra saker samtidigt som jag har en förmåga att göra riktigt dumma saker.
Dom som vet, dom vet... dom som inte vet kanske aldrig får göra det heller.
Men jag lever somsagt i en konstant rädsla, snutnojja, polisfrossa, allt vad man kan kalla det. Det är förövrigt något man ofta får när man är hög, men då är man nojjig för det mesta. Men den kicken har jag inte längre, jag behöver inte drogerna för att bli nojjig.
Jag är helt enkelt rädd för myndigheterna.

Polisfrossa...
Det har jag haft de senaste månaderna nu, men det verkar som mina största tabbar gått obemärkt förbi dom.
Inte själva händelserna kanske, utan mest att jag glidit mig undan från deras misstankar. Dumma saker har jag förövrigt gjort i många år...
Jag minns ganska tydligt då jag och min barndomskompis Jeppe snodde varsin cykel. Jag gick nog på lågstadiet då.
Självklart var ''min'' cyckel tillhörande en viss Gulhed, ja, han hette faktist så.
Hans äldre bror Ahmed sprang på mig i centrum med cykeln...
Där kom den där ångesten igen, nojjan...
Känner han igen cykeln?

Nojjan...
Åren gick och gick och jag började till slut faktist gymnasiet och trivdes ganska bra, träffade mycket nya vänner för livet faktist. Jag antar att det är saker som dessa som knyter dom starkaste banden. Jävla stolpskott egentligen, men kul i efterhand.
Hade eldat på som fan med V70n på väg hem från birka cupen. Som vanligt hamnade vi på villovägar...
Runken kom med lite halvdanna idéer men vi andra hakade på.
Natten började bli sen och vi släppte av Runken och en annan, det var alltså bara jag och Jocke kvar till slut.
Fan, svetten kom krypandes samtidigt som polisen närmade sig bakifrån och vi kom inte långt innan cirkusen i backspegeln började.
Helvetes jävla skit, lys inte in igenom bakrutan, lys för helvete inte in!
''Kan ni öppna bakluckan?''
Fan.

Cirkusen...
En månad gick, och då damp brevet ner i brevlådan.
Jag hade ännu inte fyllt 18 då, och den dagen trodde jag inte jag skulle göra det nån gång heller.
''Din son Xxxx Xxxxx xxxxxxx-xxxx är föremål i en polisutredning''.
Så löd brevet lite kortfattat som den trevliga socialmyndigheten skickade ut till min mor, som knappast fick bättre hjärta efter det.

Hjärtat...
Det slog jävligt kraftigt på mig när jag och B var på väg hem natten till söndag.
Några km kvar, sen kan vi andas ut...
Helvete, helvete, helvete, det är bra likt polisen som närmar sig bakifrån.
Fan, det här får inte hända... det får INTE hända.
Men jag antar att även jag ska få ha tur nån gång...

Mhm...

Jag vet att jag påstod att jag aldrig skulle posta en bild på mig själv här.

Jag vet även att jag ljög...

Här är den:

Videovision 2

Videovision

Nya projekt

Yes, lite smygreklam här då!

Intresserad utav gratis webhosting, ircbouncer eller shell?

www.polizen.se